Emotionell intelligens – ett viktigt krav för ledare

En ledare definieras inte nödvändigtvis av sin yrkesmässiga erfarenhet, utan snarare av sin förmåga att uppfatta, uttrycka, förstå och hantera sina egna och andras känslor på ett förnuftigt sätt. Med andra ord: deras emotionella intelligens. Nedan läser du mer om varför EQ är viktigare än IQ.

Enligt en undersökning från CareerBuilder där 547 chefer i Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Sverige deltog, säger 83% att en anställds emotionella intelligens (EQ) är viktigare för dem än deras intelligenskvot (IQ). Mer än hälften av arbetsgivarna (55%) sa att de inte skulle anställa någon som hade hög IQ men låg emotionell intelligens. Detta innebär att en eftertraktad utbildning inte automatiskt gör att alla dörrar står öppna för dessa kandidater. Arbetsgivare förväntar sig framför allt att chefer ska vara både känslomässigt och tekniskt intelligenta och emotionell intelligens har blivit ett av de viktigaste kraven inom rekrytering. Men vad innefattar begreppet emotionell intelligens och hur kan chefer känna igen och främja det?

Vad är emotionell intelligens?

Begreppet härstammar från publikationer av den amerikanske psykologen Daniel Goleman i mitten på 1990-talet. Enligt honom är emotionell intelligens förmågan att uppfatta, uttrycka, förstå och hantera sina egna och andras känslor på ett förnuftigt sätt. Alltså är det inte bara själva förekomsten av känslor och stämningar som utgör emotionell intelligens, utan även hur dessa hanteras. Därför är egenskaper som innovationsförmåga, integritet, empati och förmågan att motivera sig själv och andra viktiga kriterier som arbetsgivarna allt oftare efterfrågar. Precis som med resultaten från CareerBuilder-undersökningen, så var Goleman redan i sin bok från 1995 övertygad om att graden av emotionell intelligens är mycket viktigare än IQ när det kommer till chefer. Enligt Goleman bör fackkunskaper och IQ tillsammans utgöra 50% av bedömningen, medan emotionell intelligens bör står för resterande 50%.

IQ är överskattat

I en intervju med tysk radio, i samband med 100-årsdagen för IQ-värdets upptäckt, sade läkaren Thomas Grüter att man ibland lägger för stor vikt vid IQ. Denna metod, som också är en av de mest frekvent använda för att fastställa intelligens, uppfanns 1912 av den tyske psykologen William Stern och än i dag är den kontroversiell. “Ett sådant test säger egentligen bara att man är bättre eller sämre på att utföra vissa uppgifter eller kombinationer av uppgifter”, menar Grüter. I grund och botten handlar det om förmågan att snabbt kunna dra slutsatser på nya sätt, vilket han menar på att man kan lära sig. “Intelligens är inte en egenskap som till exempel skostorlekar är”, fortsätter han. “Om du utför tre intelligenstester med en månads mellanrum kommer du att märka att de flesta människor blir bättre efter hand […] eftersom sådana test också går att lära sig.” När det gäller rekrytering är Grüter skeptisk till bedömningar som lägger väldigt stor vikt vid IQ: “Naturligtvis kan IQ inte ensamt avgöra om någon är lämplig för en viss uppgift eller inte.” Han säger att förmågan att lära sig saker som i princip motsvarar skolprestationer inte är en indikation på hur bra en person kommer att klara sig i en viss position i företaget. Om rollen till exempel kräver en förmåga att anpassa sig till andra och goda kommunikationsfärdigheter, så är IQ-test inte rätt väg att gå eftersom de inte mäter dessa förmågor.

En bra chef tar vara på känslor

Särskilt tillsättningen av chefspositioner tydliggör varför det har blivit så viktigt att kunna identifiera emotionell intelligens. Tvärvetenskaplig kunskap blir viktigare ju högre position man har och ju mer ansvar rollen innefattar. Cheferna ansvarar för att samordna och nyttja olika talanger och personligheter på ett sådant sätt att det gynnar företaget. För att göra detta måste de känna till de anställdas styrkor och svagheter, motivera dem, fastställa ansvarsområden och sätta mål, där emotionell intelligens är en viktig förutsättning för att lyckas med dessa uppgifter. På frågan om varför emotionell intelligens är viktigare än hög IQ svarade de flesta av de tillfrågade cheferna i undersökningen att det beror på förmågan att lösa konflikter på ett effektivt sätt. Anställda med hög emotionell intelligens har också bättre förutsättningar att vinna kunder och kollegors förtroende. Dessutom är de bättre på att motivera andra och reagerar överlag lugnare, även under press.

Att främja emotionell intelligens

Precis som IQ är emotionell intelligens inte en medfödd talang, utan snarare en kombination av individuella förmågor som alla kan läras in och främjas. Enligt Goleman avgör vår självuppfattning, självreglering, empati, motivation och social kompetens tillsammans graden av emotionell intelligens. Om man vill främja förmågan till empati hos en anställd så är första steget att medarbetaren försöker uppfatta sin motparts behov genom att observera och lyssna uppmärksamt. Därefter bör medarbetaren kunna tolka icke-verbala signaler, känna igen sina kollegers tendenser och förmågor eller till och med kunna förstå maktförhållandena i en grupp. Om den empatiska förmågan är mycket hög kan det också vara möjligt att förutse känslor och reaktioner hos personer utanför den närmsta kretsen. På så sätt kan exempelvis kunders behov tillgodoses redan innan de har yttrat vad de önskar.

Alla fem kompetensområden inom emotionell intelligens tränas upp på ett visst sätt. Professionell coachning erbjuder ett särskilt stöd och det är fördelaktigt för inlärningsprocessen när olika individuella färdigheter samverkar med varandra. Dessutom har främjandet av självmedvetenhet också en positiv effekt på den empatiska förmågan.

Att identifiera och värdera emotionell intelligens

I en rekryteringsprocess kan personalcheferna identifiera och värdera emotionell intelligens genom utvalda uppgifter eller frågor. Ett annat sätt att få information om den sökandes EQ är genom simuleringsmetoder, där man simulerar konkreta situationer i det dagliga yrkeslivet och testar hur kandidaten reagerar på dessa. Här är såväl kandidatens verbala som icke-verbala kommunikation viktig. Hur trovärdigt och objektivt bedömer hen sin egen sociala kompetens? Hur reagerar hen på stress och vilka kompetenser anser hen vara viktiga i arbetet? Undersökningen från CareerBuilder gav liknande resultat: För att kunna bedöma graden av emotionell intelligens hos en anställd eller kandidat så letar rekryterande chefer efter ett antal beteenden och egenskaper. Till exempel förmågan att känna empati för andra, att vara ärlig på ett konstruktivt sätt eller förmågan att lyssna. Är personerna i fråga bra mentorer och kan de erkänna misstag? Svaren på bland annat dessa frågor gör det möjligt att dra realistiska slutsatser om den sökandes emotionella intelligens.

Emotionell intelligens – ett viktigt krav för ledare
Tagged on:                     

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.