Självreflektion: 5 steg för att bli en bättre chef

Ett gästbidrag av Bartek Kreblewski

Som chef sitter du ofta på två stolar. Beroende på hur hierarkiskt företaget är, är du ansvarig för att uppfylla satta mål och bör identifiera och snabbt implementera eventuella förbättringar inom ditt eget eller angränsande område. Du bör leda på ett autentiskt, samverkande och numera även ”transformativt” sätt. Du ska vara coach, moderator och samtidigt även en respektfull person.

Men om du, oavsett hur ofta det händer, känner dig överbelastad och märker att något är fel i ditt team behöver inte ledarskapscoaching eller teamutveckling vara första steget mot en lösning. Var din egen coach! Nyckelordet här är självreflektion.

Fördelar med självreflektion

Fler och fler handelshögskolor i tysktalande länder följer det amerikanska tillvägagångssättet vad gäller emotionell intelligens och undervisar i självreflektion. På Frankfurt School of Finance & Managements MBA-program ingår det att skriva dagbok med reflektion. Fokus ligger på att reflektera över sitt eget beteende, sina egna tankar och känslor genom att ställa sig frågor såsom: ”Varför reagerar jag med ilska på den här frågan?”, ”Varför är jag så besviken på att jag inte blev förtrodd till att göra detta?”, ”Hur kommer Herr Mustermann att reagera om jag frågar honom om hans insats?”. Den här beteendeförändringen bidrog till att deltagarna fick större insikt om sina styrkor och svagheter i kombination med en förbättrad ledarstil, vilket i sin tur ledde till mer framgångsrika förhandlingar och ledning av team – och i slutändan befordran efter utbildningen.

Tänk på: vägen till förbättring kan också ge konsekvenser! När du erkänner dina svagheter förstår du också vad du saknar. Men genom ett kritiskt förhållningssätt kommer du underfund med om det du arbetar med också gör dig glad och, om inte, vad du aktivt kan förändra. Till en början är det snarare självreflektionen som bemästrar dig, än tvärtom, men detta är dock naturligt.

För att du ska kunna komma igång vill vi ge dig en manual för hur du utvecklar din förmåga till självreflektion. Så vilka frågor måste du börja med att besvara? Här följer fem stycken:

Om du för ett samtal med någon och vill reflektera över dig själv i efterhand, kommer du att märka att du har nått toppform i självreflektion när ditt alter ego redan under samtalets gång viskar i ditt öra vad som, rent objektivt, händer med dig och hur du (skulle kunna) bete dig. Ta hjälp av dagboksexemplet.

1. Hur uppfattar jag mig själv?

Din självreflektion börjar här. Börja smått: Försök föreställa dig att du har en dubbelgångare i form av ditt alter ego som hela tiden står vid din sida under självreflektionen. När du märker att du agerar i känslomässig affekt – både positiv och negativ – bör du notera och reflektera över detta. Ditt alter ego ska vara ditt objektiva bollplank. Ett exempel:

Känsla: ”Jag har sagt till herr Müller gång på gång att jag skulle önska att han var mer punktlig.”

Reflektion: ”Varför reagerar inte herr Müller på det jag säger? Kommunicerade jag det på ett lämpligt sätt? Vilka bra kommunikationsstrategier kan jag plocka fram för att hantera det här framgångsrikt?” … Och den viktigaste frågan: ”Hur skulle jag ha betett mig?.”

På det sättet kan du reflektera mer över din dag. Ta dig tid och reflektera några gånger om dagen över samtal med medarbetare eller över dina beslut. Fokus ligger initialt på ditt beteende – du bör framför allt se beteendet hos dina medarbetare/kollegor som en fingervisning och sen gå tillbaka och skärskåda dig själv. Skulle du, såhär i efterhand, ha reagerat på samma sätt?

Det blir lite hackigt i början. Du kommer att märka att du ibland glömmer att reflektera och ofta kommer tankarna igång först lite senare. Det är helt okej.

Om du för ett samtal med någon och vill reflektera över dig själv i efterhand, kommer du att märka att du har nått toppform i självreflektion när ditt alter ego redan under samtalets gång viskar i ditt öra vad som, rent objektivt, händer med dig och hur du (skulle kunna) bete dig. Ta hjälp av dagboksexemplet.

2. Kommunicerar jag med medarbetarna på samma nivå?

Med hjälp av både din självuppfattning och dina samtal med medarbetare bör du så småningom kunna anta hur dina ordval togs emot av mottagaren. Du kan konkretisera ditt antagande genom att komma ihåg Schulz von Thuns ”four-sides model”. Ditt uttalande: ”precis som alltid under den här säsongen har vi väldigt mycket order” kan uppfattas på följande tre sätt av mottagaren:

  • Utifrån fakta (helt enkelt ”jag kan inom kort behöva arbeta senare kvällar”)
  • På relationsnivå (”eftersom jag inte har familj kommer jag säkert bli den första som får frågan om att stanna längre!”)
  • Som en order (”det innebär automatiskt ännu mer slit!”).

Såvida mottagaren tänker sig in i din situation, kommer även följande tolkning vara möjlig:

  • Med självinsikt (”det kommer att bli en stressig period igen, jag hoppas att jag kan räkna med mina kollegor”).

Genom Friedemann Schultz von Thuns modell, även kallad “kommunikationskvadraten”, får du en extraguide över hur du kan värdera uppfattningen om dina anställda (eller andra personer). Får du en känsla av att du menar saker annorlunda än vad som uppenbarligen förstås? Vad säger ditt objektiva alter ego till dig? Kursen ”Grundläggande coaching” från Kexpa ger dig en stor fördel vad gäller ledarskap och gör dig mer lämplig som chef.

3. Vilka är mina förväntningar på utbytet med anställda?

Utifrån från både utbildning och erfarenheter som moderator är vi medvetna om att vi, bara genom att förtydliga förväntningar i början av ett evenemang, kan påverka hela förloppets gång. Som en del av din självreflektion tror vi dock att detta först bör utgöra det tredje steget.

Efter att du har tillämpat det första steget av självmedvetenhet i minst ett par veckor och format det efter Schulz von Thuns modell, är det dags att skrida till verket. Ditt alter ego är nu så pass närvarande att du kan använda det som bollplank att analysera samtalet med under samtalets gång. Om du inte har redan på förhand har vågat ta en dialog med dina kollegor, så ska du ta nästa tillfälle till det. I slutet av ett möte kan du till exempel säga ”jag har en känsla av vi inte rett ut alla dina frågor. Stämmer det? Hur kan jag hjälpa dig?” och på medarbetarsamtalet kan det låta ungefär såhär: ”Herr Mustermann, när jag hörde av mig till dig om övertid, vad kände du då?”. Ställ alltid dessa frågor så snart du märker att något hänger i luften.

Du märker troligtvis att du rör dig på en metanivå när ditt alter ego tar över snacket. Beroende på din ledarstil kan sådana frågor till en början också skapa en undran hos den du pratar med. Denna nivå av självreflektion är interaktiv, den ger dig värdefull och framför allt direkt feedback. Med den här kunskapen går du sedan vidare till steg fyra, med följande fråga:

4. Är jag en bra förebild?

Hur skulle du reagera om en chef ställer dig den här eller en liknande fråga? Att få feedback som chef är inte lätt, så låt oss istället göra tvärtom: Vilken är din ledarstil? För att göra det lättare för dig att svara på den här, inte direkt enkla, frågan rekommenderar jag en självstudiekurs från Kexpa. Till skillnad från rådgivare som ger dig tydliga råd handlar den här kursen inte om instruktioner utan snarare om självreflektion genom övningar.

För att besvara frågan om du är en bra förebild för dina medarbetare bör du kolla närmare på den transformativa ledarstilen, något som vi ibland brukar ge i läxa.

5. Får jag feedback?

Här kommer du in på det som togs upp under steg tre – nämligen feedbacken till dig själv. Oavsett om du ber dina kollegor, medarbetare eller chefer efter feedback, hänger det i de flesta fall snarare på din ledarstil än på teknik. Thomas Sattelberger, tidigare HR-direktör på DAX uttrycker det såhär: ”Det handlar i slutändan om sunt förnuft att prata med de anställda och faktiskt se människorna bakom arbetsrollen, för på så sätt kan man ge och ta emot feedback. Chefen kan till exempel fråga: Hur upplevde du mig i den här svåra situationen?”. Ta Sattelbergers råd på allvar, dina anställda är människor precis som du så se till att ni pratar med varandra. De kommer att vara tacksamma för dina självreflekterande frågor. Allt du behöver göra är bara att implementera dem – men det är också den enklare delen av arbetet med självreflektion.

Författarprofil: Bartek Kreblewski, master i organisationspsykologi, skriver för Kexpa och coachar hos Svenja Hofert på ”Hause Karriere & Entwicklung” (”Karriär och utvecklingsbyrån”). Utifrån sin yrkeserfarenhet inom HRM, som organisationskonsult och inom kultur- och förändringsledning i små och medelstora företag upp till stora koncerner, delar han med sig av olika insikter och ger värdefulla tips till både lyssnare och läsare.

Är du nyfiken på att komma i kontakt med CareerBuilder och våra kanidatattraktionslösningar?
Spana in vår e-handel här!

Behöver du råd och hjälp av oss när du rekryterar? Kontakta oss här.

Du kanske även är intresserad av:
Rekryterarens guide till effektiva platsannonser
9 saker du bör veta när det är dags att rekrytera
3 egenskaper hos framgångsrika rekryterare

Självreflektion: 5 steg för att bli en bättre chef
Tagged on:                 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.